Friluftsliv – kan det vara så hälsofrämjande att man snart får det på recept av doktorn?

”Naturen i sig själv är den bästa läkaren”

Hippokrates, den västerländska läkekonstens fader, ca 460-377 f.Kr

När mina tvillingar bara var ett par år gamla och började på dagis blev jag snabbt introducerad i den norska ”tur-kulturen”. Varje vecka, med lunchpaket i ryggsäcken, gick de små ut på tur. Inte alltid så långt men ändå så att det blev en riktig upplevelse av att ha gått på ”tur”. I parken där de ibland gick fick lärarna ofta stoppa ivriga turister som ville fotografera de små. Speciellt i regnväder när barnen hade färgglada regnkläder på resulterade det i mycket uppmärksamhet. Barnen fick också lära sig ramsan: ”Ut på tur, aldrig sur” – väldigt norskt!

Som född svensk och boende i Norge känner jag mig som en äkta skandinav. Uppvuxen med friluftsliv i olika former som skidåkning, bär- eller svampplockning, skogspromenader eller bad i havet på vackra svenska västkusten har betytt mycket och gett många fina minnen. I Skandinavien har många ett speciellt förhållande till vår vackra natur. För var och en av oss skandinaver är närheten till naturen unik och ger många olika möjligheter till ro och livsglädje. Den unika allemansrätten ger alla en möjlighet att ta del av den vackra naturen och utnyttja den så länge det sker med respekt för omgivningen. När jag gifte mig och flyttade till Norge fick friluftsliv en ännu starkare betydelse för mig. Detta var något som var så otroligt djupt rotat i den norska livsstilen sedan en väldigt lång tid tillbaka. Kärleken till den vackra naturen och inte minst det mysiga och avslappnade ”hytte”-livet var slående. Begreppet ”mountain life” har verkligen blivit en viktig del av mitt liv. Och kanske är det inte förvånande att det var den norska författaren Henrik Ibsen som först använde ordet ”friluftsliv” i sin diktbok ”På viddene” som gavs ut 1859.

Friluftsliv har en viktig plats i den skandinaviska livsstilen och är djupt rotad i vår tradition. Modern forskning har bland annat kunnat visa på minskade nivåer av stresshormoner, sänkt blodtryck och stärkt immunförsvar. Att regelbundet vistas i naturen är ett enkelt sätt att återhämta sig och motverka negativ stress och kan ofta bli en inspiration till en friskare och mer aktiv livsstil.

Att vistas i naturen – en gratisupplevelse med stora hälsovinster

År 2019 publicerades en studie i den ansedda tidskriften Nature som visade att personer som tillbringade totalt 120 minuter i veckan utomhus i naturen upplevde ökad hälsa och välmående. Hur man delade upp tiden spelade inte så stor roll, det vill säga om man var ute fler kortare stunder eller ett par längre. Det här är ett område som säkert kommer att få större fokus framöver och vi kommer antagligen att få se fler studier som ska påvisa sammanhang mellan hälsoeffekt och tid. Tanken att naturen är en plats för återhämtning och vila är djupt rotad på många olika håll i världen, inte minst i Skandinavien. Tidigare forskning har gett stöd för att våra stressnivåer sjunker när vi vistas i rogivande natur och att vi känner oss mer positiva och får färre negativa känslor. Dessutom ser man rent kroppsliga hälsoeffekter som sänkt blodtryck och stärkt immunförsvar som man tror beror på att kroppens parasympatiska nervsystem (lugn och ro) aktiveras. I en tid där det digitala får allt större utrymme blir naturen en viktig plats för mental återhämtning och studier har visat att den har en positiv inverkan på bland annat koncentrationsförmågan och sömnen. Naturen ger mer vilsamma intryck än stadslivet med ständiga och inte många gånger impulsiva intryck så hjärnan får möjlighet att återhämta sig lättare i naturmiljö. Att vistas i naturen kan också innebära påtaglig fysisk aktivitet och kan för någon vara en del av en aktiv träning som bidrar till ytterligare positiva hälsoeffekter.

”De fysiska och mentala fördelarna av att vistas i naturen har tydliggjorts i många studier. Det är hög tid att vårdsektorn medger detta.”

Makena Lohr, talesperson för Centre for Sustainable Healthcare i Oxford, i en kommentar till deras NHS Forest project.

En naturupplevelse på recept av doktorn

Kan det vara framtiden? Personligen tror och hoppas jag på det. På Shetlandsöarna som tillhör Skottland kan läkare idag förskriva recept på en naturupplevelse för att motverka hjärtkärlsjukdom, diabetes, stress och psykisk sjukdom bland annat. Patienterna får information om olika vandringsleder samt bland annat information om olika fågel- och växtarter för att förstärka naturupplevelsen ytterligare. Recept på en naturupplevelse ska inte ersätta andra behandlingar utan vara ett komplement. Upplevelsen och effekten av att vistas i naturen samt den fysiska aktiviteten har gjort att medicinska myndigheter på Shetlandsöarna har tagit detta till sig och önskar använda sig av det i läkarnas dagliga kontakt med sina patienter. Allt fler forskare förespråkar liknande förslag och det som är så fint är att det inte finns några direkta negativa biverkningar eller dyr utrustning som behöver köpas. Dessutom har man sett hälsoeffekter inte bara av en ”äkta” naturupplevelse utan också av att vistas i exempelvis en park. Och de goda effekterna kommer gradvis redan efter ett par minuter. Det gör att det blir lättare för allt fler att regelbundet kunna ta del av denna upplevelse. Där jag bor har detta synts tydligt särskilt under coronapandemin då många kunnat utnyttja det flitigare på grund av arbete hemifrån. Grönområden och parker är därför en viktig del i planeringen av bostadsområden och det kan ha en hälsofrämjande inverkan på befolkningen om man tar hänsyn till modern forskning.

Japanernas ”skogsbad” och de spännande phytonciderna

Inte bara i Skandinavien har naturen blivit en viktig del av vår livsstil. I Japan började man på 80-talet att prata om ”shinrin-yoku” eller ”skogsbad”, som kan beskrivas som en upplevelse av total närvaro i naturen och en återhämtning från den allt intensivare digitala vardagen som många lever i och som på senare tid börjat att omtalas allt mer. Syftet var att från myndigheternas sida få människor att tillbringa mer tid i naturen och på så sätt minska stress och livsstilsrelaterade sjukdomar. Tanken var också att få människor att vara ute mer i skogen och på så sätt vårda och värna dessa. Japanskt skogsbad handlar om avslappning och att använda alla sinnen för en total närvaro. Att exempelvis ta sig tid att känna växters doft, lyssna på fåglar eller vinden, smaka på bär, röra vid träd och betrakta alla olika färger omkring sig. På 90-talet började man studera effekterna av att människor praktiserade ”skogsbad”. Intressant nog fann man en koppling till minskad kronisk sjukdom. Dr Qing Li, forskare och ordförande i Japanska Sällskapet för skogsmedicin menar att bland annat de så kallade phytonciderna är en av orsakerna till de positiva hälsoeffekterna. Phytoncider är naturliga oljor som finns i växter och träd och är en naturlig del av växternas försvar mot olika yttre angrepp från bakterier, virus och svampar. När vi andas in dessa då vi rör oss i naturmiljöer ser man bland annat att nivåerna av stresshormoner sjunker. Man har även sett att hos människan kan phytonciderna öka antalet och aktiviteten av en typ av vita blodkroppar som ingår i vårt immunförsvar, så kallade ”naturliga mördarceller” eller NK-celler. Även protein som har en cancermotverkande funktion i cellerna ökade och detta har lett till att japanska forskare studerar vilka effekter det skulle kunna få på människan.

Mitt råd:

Hitta den naturupplevelse som känns bra för dig och passar i din livsstil så att du regelbundet kan ta del av naturens läkande förmåga. Du kan antingen välja en lite längre stund eller ett par kortare. Kom ihåg att det viktigaste är att komma i gång, även om det bara blir en kortare promenad till att börja med. Och tänk på att den fysiska aktiviteten bara är en del av hälsovinsten. Att vistas ute i naturen, vara närvarande i nuet och observera det som sker är en annan, minst lika viktig del. Låt det bli en stund utan krav på prestation och låt hjärnan vila från mobiltelefonen. Och glöm inte parker eller grönområden i din närhet.